Brian Kramer

Bluesartisten Eric Bibb (t h) gjorde en fantastisk spelning på Kulturcentrum Ebeneser i lördags. Bandet Needed Time - med bl a gitarristen Brian Kramer - kryddade musiken med slid-gitarr, dragspel och munspel. Andlig, livsbejakande musik, skriver NSDs recensent. FOTO: ANDREAS WÄLITALO

Amerikanske bluesartisten frälste publiken på Ebeneser

I love these churchy places, with high roofs and spiritual vibes, sa amerikanske bluesartisten Eric Bibb mot slutet av konserten på Kulturcentrum Ebeneser i lördags.

En passande besrkivning.

Den forna kyrkan längs dragiga gågatan i Luleå har aldrig tidigare välsignats av samma andliga, livsbejakande musik, tro mig.

Högt i taket

Högt, högt i tak och långt nerifrån den amerikanska södern -Bibbs musik trotsar alla förenklade, snäva beskrivningar. Rötterna finns i traditionell Taj Ma-hal-blues, men Bibb gjuter nytt liv i de blåa tolvorna med själfulla inslag av såväl folkmusik som gospel, country, jazz och salig soul.

Just där - mitt i den cajundoftande grytan av influenser - uppstår någonting alldeles eget. Inte för inte betraktas Bibb som en av de absolut främsta i världen inom den nya, akustiska bluesskolan.

Lördagens konsert innehöll föga några döda stunder. Bibb hittade idel vackra klanger och rytmfigurer på sin gitarr. Närvaron, innerligheten, i hans röst förmedlade en sällsam värme från scenen ända ut till de bakersta publikraderna. Och mellansnacket roade; Bibb bor i Stockholm sedan 70-talet och pratade svenska med en rundad, varm södern-dialekt.

Vad ska man säga?

Genommusikaliskt och proffsigt - men aldrig så där tradigt, trist och opersonligt som det annars så ofta kan låta när gitarrgnidande gubbar förgäves letar efter bluesens innersta väsen.

Eric Bibb briljerar - som sångare och som gitarrist. I musiken finns inslag av såväl jazz som gospel och soul.

Brinnande glöd

Bibb stod i centrum så klart, men profilstarka Needed Time tillförde brinnande glöd och hjärtligt sväng. Trummisen Björn Giddeonsons dynamiska spel kryddade låtarna, liksom gitarristen Brian Kramers spar-smakade slide-inpass och lyhörda fingerplock. Specialinbjuden gäst för kvällen var Jenny Bohman (från Monaco Blues Band mm), som tog oss ännu närmare rötterna med sitt fina, tuffande munspel.

Alla som någon gång har tvivlat på musikens helande krafter, borde uppleva låtar som "Come Back Baby", "Keep my cool" eller "Nötning like you used to do"; vem sa att bluesen alltid måste låta eländig och jämmerfull?

Hyllningen till Nelson Mandela förde tankarna till Gil Scott-Heron, en av soulmusikens oför-tröttliga frihetskämpar och poeter.

Ja, till och med en liten bagatell om Bibbs bildrömmar ("New Automobile") kändes värdig och svår att motstå.

Hallelujah! hördes han utbrista både en och två och tre gånger - inte minst i gospelhymnen "In my father's house", kvällens stormande höjdpunkt. Om Alf Svensson behöver ett riktigt bra husband vid nästa väckelsemöte, passar mr Bibb och Needed Time perfekt.

Mycket närmare Gud än så här kommer ingen icke-troende.

Amen.

NILS JOHANSSON

Fotnot: Eric Bibb spelar på Folkets Hus i Kiruna i kväll. Missa inte.